Archive for category Tyngdlyftning

Rätt klädd för tyngdlyftning

Som med all sport har kläderna en viss betydelse när man ska lyfta tyngder. De fyller viss funktion och vid tävlingar finns det bestämda regler för vad man får och inte får bära.

gym group with weight lifting bar crossfit workoutNär du tränar tyngdlyftning är det ett par saker du behöver tänka på när det kommer till kläder. Du bör inte använda kläder som du kan fastna i, så åtsittande plagg är att rekommendera. Skorna måste vara av lyftar modell, för att ge bästa stabilitet och för att lyftaren ska kunna stå stadigt.

För att skydda kroppen från skador kan man använda lindor alternativt färdiga skydd, som knäskydd, handledsskydd, handskar, bälte eller så kallat ryggskydd.

För att tävla är det lite regler som måste följas. Tävlanden ska bära en hel dräkt som saknar krage och inte går över armbågar samt knän och är hel och ren. Under dräkten får en kroppsstrumpa bäras som ska vara kroppsnära, utan krage, består av en eller två delar och ska täcka hela kroppen.

Du får också bära t-shirt under trikån och den ska inte heller ha krage och får inte täcka armbågar. Shorts får bäras under eller ovan på dräkten och ska vara åtsittande, får inte täcka knän. Strumporna får inte vara högre än upp till knäna. Lyftarskor är ett måste och tyngdlyftarbälte får bäras ovanpå dräkten. En mer ingående information kan hittas på Svenska Tyngdlyftarförbundets sida.

Träna tyngdlyftning hemma

Vill du ge tyngdlyftningsträningen ett ordentligt försök, men känner att tiden inte räcker till eller att stans gym har alldeles för dyra medlemskap? Ingen fara, träningen behöver absolut inte bli lidande för det.
6854927-deadlift-heavy-weights

Träning och hälsa har blivit riktigt trendigt idag och därigenom har möjligheterna till att träna hemma utvecklats markant, även vad gäller tyngdlyftning. Dels kan du söka på nätet efter effektiva träningsprogram och dels finns det många bra redskap du kan köpa hem, vilket många gånger är exakt samma produkter som återfinns på alla gym, som en praktisk och lättanvänd träningsbänk, hantlar och stänger. Har du bara en stor yta hemma, som ett garage eller en källaryta, har du inga problem att träna tyngdlyftning på hemmaplan.

Fördelarna med att träna hemma är många. Du sparar massor av tid på att inte behöva ta dig fram och tillbaka till ett gym, du slipper trängas med andra och du slipper anpassa dig efter öppettiderna, för att inte tala om att du slipper kostnaden för gymkortet. Det innebär att du i lugn och ro kan träna ifred när det passar dig och riskerna att träningen blir lidande är minimal. Har du mycket annat i livet som tar tid, som jobb, familj, barn och vänner, är det mycket tacksamt och praktiskt att kunna träna hemma.

Det som kan vara bra att tänka på när du tränar hemma är att inte störa grannar eller din familj. Tyngdlyftning har en tendens att låta ganska mycket med stänger som åker i golvet, då det är höga vikter man har att göra med, så tänk på att träna avskilt och i ett rum som tål belastningen det innebär.

Träning för tyngdlyftare

Denna artikel handlar om hur tyngdlyftare tränar och hur man inom styrketräning kan dra lärdom av och använda sig av detta.

training barbell gym strength

Som tyngdlyftare tränar man fokuserat och målinriktat på att lyfta så tung vikt som möjligt i två olika övningar, ryck och stöt, som man kan läsa mer om i en av våra tidigare artiklar om dicipliner i tyngdlyftning. För att kunna lyfta så tungt som möjligt är det viktigt att man har en så bred grund som möjligt av andra egenskaper som ska tränas upp på sidan av huvudträningen.

För fysisk prestation kan man mäta och träna sin kropp i de följande egenskaperna:

  1. Styrka – att med ren muskelkraft påverka ett yttre motstånd.
  2. Explosivitet – att kunna utveckla kraft med högsta möjliga hastighet.
  3. Muskeluthållighet – att kunna utföra upprepat arbete med en enskild muskel under längre tid.
  4. Rörlighet – att kunna utföra effektiva rörelser till sina leders ytterläge
  5. Smidighet – att kunna snabbt byta riktning under förflyttning.
  6. Kardiovaskulär kapacitet – att kunna syresätta kroppen under en längre tids lågintensivt arbete.
  7. Koordination – att kunna integrera samtliga fysiska kvalitéer och utföra effektiva rörelser.

Tyngdlyftarnas största mål är självklart de olympiska spelen, läs mer om det i vår artikel om tyngdlyftning i OS. Just därför planeras träningen i fyraårs cykler. För att bättre kunna överskåda träningen delar man även in den i kortare cykler, till exempel ett år, som sedan delas in i ännu kortare delar där man kan fokusera på specifika mål varje kvartal. Sist planerar man sina träningsveckor. Från dag till dag vanligt att skriva ned lite om träningspassen, om det var lätt eller tungt, om man lyckades med ett personbästa, om något gjorde ont osv.

I klassisk styrketräning tränar man ofta en eller två gånger i veckan, men tyngdlyftare tränar kroppen varje dag. Därför finns det skillnader i hur och varför man tränar. Kroppsbyggare vill bygga större muskler, detta kräver mycket arbete och längre återhämtning. Men tyngdlyftare tränar för att bli bra på något, detta ställer stora krav på en, bara de tekniska aspekterna kräver åtskilliga timmars träning. Man varierar även passen, tunga pass för att bli stark och lättare pass för att träna teknik men också för att låta kroppen vila  från de tunga. När man tränar så ofta är det viktigt att skydda sig med saker som träningsbälte och handledsskydd.

Tävlingsmomentet är huvudsyftet med träningen för alla som utövar någon form av idrott. I slutändan är det egentligen den enda måttstocken man använder sig av för att bedöma om träningen varit effektiv eller inte.

Hårdare straff för dopning

Dopning är ett allvarligt problem i många sporter och tyngdlyftning är tyvärr inte ett undantag. Som tur var har detta tagits på större allvar de senaste året då nya regler har gjorts angående doping.

man lifting weights

Den internationella tyngdlyftningsfederationen, IWF, rapporterade 2013 att man hade bestämt sig för att införa hårdare straff för nationer med ett viss antal dopningsfall under ett och samma år, både i form av böter och avstängningar.

Under ett normalt år tar IWF över 2000 dopingtester, av dessa sker omkring 40-50% utanför tävlingar. I och med det nya beslutet måste ett böterna betalas inom 6 månader och nationen som bötfälls är avstängd till dess att böterna har betalats.

Böterna börjar på  50,000 dollar för en nation med tre dopingfall under ett kalenderår, detta ökar sedan med 50,000 dollar för varje dopingfall upp till maximalt 9 fall och 500,000 dollar. IWF redovisade en lista över antal dopingfall under 2013 nation för nation:

  • Kazakstan – 13 st
  • Armenien – 7 st
  • Uzbekistan – 6 st
  • Ukraina – 5 st
  • Rumänien – 4 st
  • Georgien – 4 st

IWF:s president gick även ut med en varning för bulgariska tränare som reser världen runt och tydligen lämnar långa spår av dopingfall efter sig efter anställning som nationella tränare i de olika tyngdlyftningsnationerna.

Organisationen rapporterade även om hårdare tag mot de fall där dopingtestare inte träffar på de aktiva, vad man brukar kalla för bomkontroller. 114 stycken bomkontroller har rapporterats. I och med det nya beslutet kommer nationer som på något sätt hindrar IWF:s dopingtestare från att komma till landet, bli avstängda från deltagande på VM.

En sista sak var även att de nationer som inte betalt dopingböter som gavs ut under 2011 och 2012 var tvungen att betala med före årsskiftet 2013/2014 eller bli avstängd i minst två år, beroende på hur många dopingfall nationen hade.

Tyngdlyftning i OS

Att tyngdlyftning länge har varit en del av de olympiska spelen är nog inte en överraskning för de som är insatta i sporten, faktum är att det var en olympiska gren när det moderna spelen började 1896 i Aten.

10023889-fit-woman-lifting-barbell-in-gym

I början lyftes det en bestämd vikt så många gånger som möjligt, men som åren gick såg de olympiska spelen gradvisa förändringar inte bara i sitt eget format och struktur utan även i de grenar som de olympiska spelen bestod av.

Tyngdlyftningen förändrades till det format vi har nu där utövare lyfter stigande vikter istället, efter OS 1972 i München har den olympiska versionen av tyngdlyftning också uteslutet bestått av ryck och stöt. Och vid OS 1920 i Antwerpen var första gången man faktiskt började använda sig av viktklasser, något som har justerats många gånger genom åren.

Viktklasserna som nu används inom OS är som följer:

  • Herrar:
    • 56 kg
    • 62 kg
    • 69 kg
    • 77 kg
    • 85 kg
    • 94 kg
    • 105 kg
    • 105+ kg
  • Damer:
    • 48 kg
    • 53 kg
    • 58 kg
    • 63 kg
    • 69 kg
    • 75 kg
    • 75+ kg

Tyngdlyftning för damer var väldigt långsam med att tas in i de olympiska spelen. Det fanns officiella världsmästerskapstitlar som gavs ut till kvinnliga tyngdlyftare som Karyn Marshall och Judy Glenney redan 1987, men olympisk tyngdlyftning för damer introducerades otroligt nog först år 2000 i Sydney.

I det senaste olympiska spelen 2012 i London var det Asiatiska länder som dominerade, sammanlagt bland damer och herrar tog Kina hem flest guldmedaljer, 5 stycken, Kazakstan vann 4 stycken och Nordkorea tog 3. Polen, Ukraina och Iran tog ett var på herrsidan. Detta är egentligen inget nytt då Kina länge har presterat mycket väl i tyngdlyftning, både bland damer och herrar. Vi får se om de fortsätter sin dominans nästa år i OS i Rio de Janerio.

Precis som i alla andra sporter i OS är det vanligt att företag ger odds på tyngdlyftning, och genom att titta på sådana sidor kan man lätt se vilka som är favoriterna i de olika viktklasserna. Vi tror nog att man kommer att se ett par tävlande från Kina ligga i topp på många sådana listor.

 

Discipliner i tyngdlyftning

Som nog en del känner till så finns det inom tyngdlyftningen två olika discipliner, nämligen ryck och stöt.

tyngdlyftningRyck innebär att man lyfter stången från golvet med bägge armarna och sedan ”rycker” upp stången över huvudet. Stöt är ett lyft som kan delas in i två moment. Först lyfts stången upp i höjd med axlarna och bröstet och därefter ”stöts” stången upp ovanför huvudet där den med sträckta armar skall hållas kvar tills dess att domarna gör klartecken att släppa stången.

Vid tävling har man tre försök på sig i varje disciplin oavsett om man klarar eller inte. Vill man höja stångens vikt måste man göra detta med minst 1 kg. Vid varje lyft har man en minut på sig att påbörja lyftet.

När alla sex lyft är genomförda lägger man ihop det bästa rycklyftet och det bästa stötlyftet till ett sammanlagt resultat, där den lyftare med det bästa resultatet vinner. Skulle två lyftare hamna på samma resultat vinner den som väger minst.

Sedan ett antal år tillbaka är ryck och stöt de discipliner som generellt gäller vid tyngdlyftningstävlingar, dock har det inte alls varit så. Exempelvis vid OS i Aten 1896 hade man en tävling i enhandslyft och en i tvåhandslyft.

Viktklasser i tyngdlyftning

Liksom i till exempel brottning och boxning finns också i tyngdlyftning ett antal olika viktklasser.

För herrar finns sammanlagt åtta olika klasser:

56 kg, 62 kg, 69 kg, 77 kg, 85 kg, 94 kg, 105 kg samt +105 kg.

För damer finns sju olika viktklasser:

48 kg, 53 kg, 58 kg, 63 kg, 69 kg, 75 kg samt +75 kg.

Förr riktigt länge sedan fanns inga viktklasser i tyngdlyftning utan alla tävlade i samma tävling, oavsett om man vägde 60 kg eller 120 kg.

Nytt svenskt världsrekord i tyngdlyftning

Jodå, du läste rätt. Det är faktiskt så att en svensk satt nytt världsrekord, nämligen i form av Maria Helgesson som under VM i Frankrike för någon vecka sedan lyckades med konststycket att lyfta hela 125,5 kg i bänkpress, mer än någon tjej tidigare lyft i hennes viktklass.

För Maria själv kommer rekordlyftet aningen oväntat då hon hållit på med tyngdlyftning under endast ett år. Tidigare har hon sysslat med bland annat fotboll och bodybuilding, men satsar nu fullt ut på att lyfta tungt.